Vad kan du göra för miljön

Det pratas väldigt mycket om klimatkrisen och miljön just nu. Något som påverkar alla och som varenda en av oss kan göra nånting göra åt. Alla känner olika starkt för klimatet och vissa menar fortfarande, trots dagliga bevis för att en klimatkris existerar så väljer fortfarande vissa människor att inte acceptera det och stoppar istället huvudet i sanden. Dessa brukar kallas klimatförnekare i folkmun. Detta inlägget handlar inte om de människorna. Detta inlägg handlar om de som som väljer att acceptera att det finns en kris och vill hjälpa att förebygga den. 

1. Spar på elektriciteten

Det finns hundratals med sätt hur du kan spara på elektriciteten i ditt hem. Du kanske redan har anammat flera sätt enligt listan nedanför och möjligtvis några till saker utöver det? Dela jättegärna med dig av dina bästa knep i kommentarerna nedanför.

  • Dra ut el-kontakterna när du inte använder prylarna. Elektriska saker som står i standbyläge är helt onödigt. Det drar inte många kWh per styck, men det drar lätt iväg, om du börjar räkna på flera teknikprylar som står på hela dagarna, år efter år när du ändå är på jobbet flera kilometer från hemmet – helt i onödan.  Jag misstänker att du har en tv-hörna där hemma. Du kanske har en TV, en spelkonsol, en digitaltvbox, en förstärkare, en hemmabio, någon högtalare. Sätt alla dessa kontakter i en och samma grendosa så har du bara en grendosa att rycka ut från vägguttaget när du går hemifrån på morgonen eller går till sängs på kvällen. Eller, varför inte sätta en timer?
  • Släck lyset och använd naturligt ljus istället. Det är lätt för en person syd om ekvatorn att säga till oss i norr som lever med mörker nio månader om året. Men de har en poäng. Att sluta använda glödlampor som bara står på trots att det är dagsljus utomhus är helt onödigt. Behöver du ha tänt, varför inte använda levande ljus och göra det mysigt? Eller om du är illa tvungen – byt ut dina glödlampor till LED-lampor. De är mer kostnadseffektiva, kräver lägre energi och håller längre.
  • Sänk inomhustemperaturen. En grad lägre minskar energianvändningen med upp till 5%. Behöver verkligen golvvärmen och handdukstorken stå på hela dagen? Behöver AC:n tugga dygnet runt? Eldar du för kråkorna? Säkerhetsställ att tätningslisterna runt fönster och dörrar är i bra skick så ingen tjuvluft drar in. Stäng dörrar till rum som inte används till vardags.
  • Använd energisparläge på dina teknikprylar. Nästan alla nya mobiler, datorer och tv-skärmar har ett energisparläge. På mobiler och laptops brukar det innebära att processorn sätts på lägre hastighet och att skärmen dimmas ner en aning. 
  • Lufttorka tvätten istället för att torktumla den. Helst utomhus. Du spar på energin och dina kläder håller längre. Och så blir inte tvätten kvarliggandes i torktumlaren, som lätt kan hända. Glöm inte att tvätta med full maskin. En halvfull tvättmaskin förbrukar nästan lika mycket som en fullmatad maskin. 
  • Tänk på kylen och frysen. Om du har lagat matlådor och vill ställa in dem i kylen eller frysen så tänk på att låta de svalna naturligt i rumstemperatur först. Det är onödig energi som nyttjas när du ställer in varm mat. Om du ska tina maten från frysen sen, så gör detta i kylen istället för micron. Tänk också på att hålla rent bakom kylen och frysen. Det samlas lätt damm vid aggregaten som gör att kylen och frysen behöver arbeta hårdare.

2. Spara på vattnet

I genomsnitt så använder svensken cirka 160 liter vatten varje dag per person. En toalettspolning tar cirka 3-6 liter om du har en ny toalett och en äldre kan dra så mycket som det dubbla. Vi nyttjar i snitt 10 liter till mat och dryck varje dag. Resten går till dusch, spol i toaletten, tvätta, diska med mera. 

  • Kontrollera om dina kranar läcker. En droppande kran kan tömma upp till 40 000 liter vatten på ett år. I äldre kök så det läcka från blandaren också. 
  • Använd vattnet smart. Låt inte vattnet gå medan du borstar tänderna, diskar, eller rakar dig. Du kan spara upp till sex liter per minut. Om du har som rutin att bada i badkar så bör du istället kolla på att ta en snabb dusch istället. Ett badkar rymmer cirka 200 liter vatten, vilket är mer än genomsnittsförbrukningen på en hel dag för en svensk. Du kan även effektivisera ditt duschande genom att tvåla in dig med kranen avstängd och även byta till ett bättre munstycke som halverar mängden med vatten som kommer ut.  
  • Samla regnvatten i en tunna eller liknande. Använd sedan vattnet åt dina krukväxter istället för att ta rent dricksvatten från kranen. 

3. Återanvänd saker

Om något har gått sönder, du har tröttnat på saken, du använder den inte längre. Vad du än gör – så hitta andra möjligheter för den! En varm rekommendation är att läsa mer om Upcycling. Hur gamla saker kan få nya användningsområden. 

  • Du har säkert hört det tusen gånger innan, men det är så himla lätt. Ta med egen påse till affären. Gärna en i tyg. Äger du inte en i tyg? Skriv upp det på önskelistan och ta med senaste påsen du fick med dig från affären. De i kassan kommer inte titta snett på dig för det. Det kan inte bli lättare. Är du som jag och går ofta med ryggsäck så eller annan slags väska så vik ihop en påse och förvara i ryggsäcken eller väskan. 
  • Handla begagnat! Det finns massvis med second hand affärer på gatorna och att handla där har aldrig varit hetare. Erikshjälpen, Myrornas, Ebbes hörna, Stadsmissionen och Emmaus för att nämna några. Det du köper får ett nytt syfte och pengarna du betalat med går till ett gott ändamål, samtidigt som du gör miljön en stor tjänst. Det finns kanske en risk att dina upplevelser av second hand affärer att de är snuskiga och inte är riktigt rent. Allt som kommer in och läggs ut för försäljning kontrolleras, tvättas och rengörs för att se till att den nya ägaren blir nöjd. 
  • Av det du burit hem från mataffären så kan du återanvända nästan allt. 

Om vi leker med tanken att du köpte hem en kartong torkad pasta, en glasburk med tomatsås, en knippe med tomater och ett paket vegetarisk färs, så ska vi gå igenom vad du kan återbruka dina restprodukter till.

Låt oss börja med kartongen som pastan kom i. Jag brukar kapa dessa på hälften och använda dessa för att sätta fröer i och ställa på fönsterblecket. Ha i lite jord och sätt i några frön. Glasburken som pastasåsen kom i går att använda till förvaring av nästan vad som helst. Jag föredrar att lagra torkade bönor i mina, men många av mina vänner använder de till chiapuddingar eller “overnight oats”. Sitter det en etikett på burken så räcker det med att lägga burken i kokande vatten en liten stund för att lätt få bort den, samtidigt som du desinfekterar om du ska ha matvaror i den. Att odla fröer i glasburken rekommenderas inte lika varmt som med pappkartongen, då inte vattnet har någonstans att gå utan lägger sig längst ner i botten. Nästa steg är tomaterna. Hade du inga fröer att stoppa i pappkartongen, så har du det nu. Varje tomat innehåller massvis med fröer. Tänk bara på att torka fröna innan du planterar dem. Lägg kärnhuset på en pappershandduk och sprid ut så gott det går. Efter några timmar har de torkat och du har massvis med frön till din nya planta. Plastpåsen som färsen kom i kan du återanvända igen till andra saker som du behöver frysa in. Se bara till att du rengjort den och förseglat den väl. Köpte du kvisttomater så har du en kvist kvar som du kan lägga i din kompost.

4. Spara på bensinen

Världshälsoorganisationerna är eniga i att människan rekommenderas minst 30 minuter fysisk aktivitet varje dag. Oavsett om det är promenad, löpning, cykling eller annan fysisk aktivitet som får upp pulsen. 

Skippa bilen

Är du en sådan som varje dag tar bilen till och från jobbet så är denna punkten till dig. Jag förstår att du känner att du behöver ta bilen varje dag. Att cykla eller gå är alldeles för långt. Bussen är proppfull eller går inte alls från ditt hus. Hur ser möjligheterna ut att gå upp tidigare för att cykla eller gå till jobbet? Om busshållplatsen ligger för långt bort – kan du cykla dit? Har du ett jobb där det finns möjlighet att jobba hemifrån?

När du kör bil, kör du en energisnål och miljövänlig bil? Utmana dig själv och se hur många resor du kan göra till fots eller cykel istället. 

Skippa el-sparkcykeln

Bor du i en storstad så garanterar jag att du sett en elsparkcykel. De kommer i flera olika färger. Men något de har gemensamt dessa el-sparkcykelföretag är att de skapat ett beroende som vi inte hade för ett år sedan. Vanliga människor som promenerade eller cyklade till jobbet innan ställer sig nu på en el-sparkcykel och har blivit en energibov helt plötsligt. Jag har ännu inte träffat någon som bytt bilen mot el-sparkcykeln på morgonen. Företagen tar inget ansvar för uppladdningen då det inte är de själva som samlar upp dem och laddar sparkcyklarna, utan förlitar sig på privatpersoner gör det åt dem för att tjäna sig en hacka. Undvik el-sparkcykeln och gör som du gjorde innan det fanns liggandes på alla gator och torg. Ta en skön morgonpromenad för att rensa skallen och piggna till innan skolan eller jobbet. 

Skippa flyget

I somras hade jag möjligheten att vara ledig under augusti och passade då på att resa inom Sverige. Jag är bosatt i Göteborg och valde att börja åka söderut till Malmö och sen ta mig genom Sverige, ända upp till Luleå. Allt genom tåg som färdmedel. Sverige är otroligt vackert och har väldigt mycket att bjuda på. Det tåls att tänkas på innan den årliga Thailandsresan bokas. För att klimatkompensera en Thailandsresa behöver du vara vegan i minst sex månader. Kan du istället tågluffa i Europa nästa sommar? Eller ta familjen till Sverige, Norge och Finlands vackra Skanderna och upptäcka den otroligt vackra naturen där.

5. Ät medvetet och växtbaserat

De flesta av oss förknippar att äta hälsosamt med att äta grönsaker. Att äta en vegansk kost är det bästa du kan göra för planeten, dig själv och djuren. Veganism är ett levnadssätt där personen väljer att avstå från animaliska produkter och att minska all form av onödigt lidande i den mån det är möjligt. En vegan äter inte kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, honung eller ägg. En vegan avstår även att köpa saker som innehåller saker från djur som t.ex päls, skinn, ull och även saker som har testats på djur genom djurförsök. En vegan avstår även tjänster där det går ut på djur utnyttjas. T.ex besöka djurparker, cirkus som har djur, rodeo eller tjurfäktning. 

Köttet

Kött- och mejeriindustrin bidrar nästan lika mycket som alla världens bilar, bussar, båtar, flyg tillsammans. Anledningen till detta är att kor och får släpper ut någon som heter metan. Metan är en växthusgas som är mycket mer kraftfull än koldioxid. Även fodret som djuren äter och avföringen och gödslet som blir över bidrar till en stor del av de farliga utsläppen. 

Vi behöver inte kött för att leva. Det finns fantastiskt många proteinkällor från växtriker. Bönor, linser, kikärter och nötter som inte bara innehåller protein. De innehåller även andra essentiella näringsämnen som kroppen behöver. Kött innehåller kolesterol. Högt kolesterol är ingen sjukdom i sig, men ett för högt kolesterol leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Kroppen behöver kolesterol. Men detta skapar kroppen själv och behöver ingen hjälp på traven med. 

Fågeln

Hur många gånger har du inte hört att det är jätteviktigt att inte äta rå kyckling? Att äta rå kyckling innebär en stor risk för att få i sig farliga bakterier, som t.ex salmonella. En annan farlig bakterie heter campylobacter. Under 2016 så registrerades det 7000 stycken sjukdomsfall av campylobacter, bara i Sverige. Hur många gånger hör du samma sak om grönsaker? Att det är livsfarligt att äta råa grönsaker. Tänkte väl det. Precis som kött från kossan och grisen så innehåller även fågelns kött kolesterol som är en bidragande faktor till hjärt- och kärlsjukdomar. 

Det är ett etiskt val att inte äta kyckling. I Sverige så är den maximala mängden gränsen 36 kg per kvadratmeter (Eller 25 kycklingar). I Europa så tillåts 42 kg kycklingar per kvadratmeter. Om du äter kyckling, så visar du med din plånbok att du tycker detta är acceptabelt. För att få fram 1 kg kyckling så går det åt 4 kg foder, vilket motsvarar 2–4 kg koldioxidutsläpp. 1 kg havregryn har ett utsläpp på 0,7 kg koldioxid och inget onödigt lidande. 

Fisken 

Jag tror alla kan skriva under på att överfiske är en dålig sak. Överfiske innebär att det fiskas i en takt som är snabbare än den fisken hinner föröka sig i. Vilket medför att en hel fiskart rensas ut eller har svårt att återvända till sin storskalighet som innan. Vilket innebär att hela biologiska ekosystemet påverkas, vilket kan ge förödande konsekvenser.

Om du är orolig för att brist av omega3, så finns det speciellt i linfröolja, men också raps- och olivolja. Om du väljer att avstå från oljor i din diet så går det att använda supplement. 

Mjölken

För att däggdjur ska kunna producera mjölk så krävs det att de föder barn. Det börjar med en insemination av tjursperma. Vanligtvis vid 15 månader ålder och oftast av bonden. Precis som människor så är kossan gravid i 9 månader och föder därefter sin kalv. Kossan är nu två år gammal. Efter 24 timmar separeras nu mamman från sin kalv. Mamman ska nu börja mjölkas i en maskin. Kalvens öde bestäms senare. Mamman ska nu mjölkas i tio månader. Men redan efter 2-3 månader efter sin förlossning så insemineras kossan igen. Hela denna proceduren pågår fram till att kossan är fem år gammal och inte klarar av att producera mjölk längre, eller blivit för sjuk och svag. Vad hände med kalven funderar du? Det beror på. Om kalven var en flicka så kommer den gå samma öde till mötes som sin mor och om kalven var en pojke så kommer den att slaktas efter 16-18 månader. Den naturliga livslängden för kor är mellan 15 och 20 år. 

Istället för komjölk, så drick istället närproducerad växtbaserad mjölk. Gör den gärna själv. 

Äggen

Under påskveckan äter vi svenskar 64 miljoner ägg, vilket motsvarar cirka 4000 ton ägg och cirka 222 stycken ägg per person per år. Bakom varje ägg ligger två kilo onödigt lidande. Det är oroväckande få människor i Sverige som vet hur äggindustrin ser ut idag. Många lever fortfarande kvar i någon Emil i Lönneberga-idyll där bonden går ut varje morgon och hämtar äggen som hönorna kläckt under natten. Det kan inte bli mer från sanningen. Närmare 8 miljoner hönor lever idag i den svenska äggindustrin, eller äggfabriker som de också kallas. Över en miljon av hönorna lever hela sina liv i små trånga burar så de inte ens kan sträcka ut sina vingar, putsa sig eller ens gå omkring. Men de frigående hönsen, de har väl det bra? Om du tycker att bo i ett begränsat utrymme med tiotusentals andra och ett myllrande fabriksdån hela dagarna är bra så behöver du tänka om. Hönan är naturligt ett flockdjur som föredrar att leva i små flockar. Stresspåslaget av att konstant knö sig med flera tusen andra djur driver hönorna att plocka sina fjädrar och hacka på varandra. Skillnaden här är att det “max” tillåts 6 hönor per kvadratmeter. Pröva mät upp 1×1 meter med handen och föreställ dig sex hönor på den ytan, hela sina liv. 

Hönans naturliga beteende är att leva i små flockar, räfsa efter mat i marken, undersöka saker och sova högt upp på en pinne tillsammans med flock får inte dessa möjligheter i äggindustrin. 

Vad kan du använda istället för ägg i din bakning och matlagning?

Chiafrön suger upp vätska jättebra och får samma konsistens som ägg är. 1 msk och 3 msk vatten motsvarar ett ägg. Krossade linfrön funkar också bra. Observera att de behöver vara krossade. Hela funkar inte. Samma motsvarig som chiafrön. 1 msk till 3 msk vatten. 

Mosad banan funkar jättebra som bindningsmedel och även för sötma. En halv banan motsvarar ett ägg ungefär. 

Har du några egna tips på vad du kan göra för miljön? Hur kan vi tillsammans göra något för miljön? Lämna dina bäst tips nedan!

Du kan även läsa vår lista på 100 saker för miljön. Läs även Världsnaturfondens lista på saker du kan göra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *